FIRO- Gruppers utveckling och mognad

Det finns en historia om en pojke som på en av sina ensamma upptäcktsfärder i skogen upptäckte en fjärilspuppa. Formen fascinerade honom. Han visste inte vad som dolde sig därinne, men han förstod att den innehöll liv och han blev nyfiken.Varje morgon, så fort han fått på sig sina kläder, rusade han ut i skogen, till puppan. Han såg dess förändring och han förstod och såg hur puppan sakta och långsamt började sin mödosamma utveckling....


6A är en ny grupp. Som ett led i konfliktbearbetningen, har jag idag i korta ordalag pratat med klassen om FIRO-teorin. Många av er vuxna känner säkert redan till teorin, men jag bifogar ändå lite information för den som är intresserad.

Nya grupper är mycket ineffektiva i sitt startskede. Ineffektiviteten hänger samman med de känslor gruppens individer härbärgerar och ger uttryck för i sitt beteende mot varandra. Detta innebär att gruppens energi fokuseras på frågor som rör medlemskapet i gruppen mer än de faktiska arbetsuppgifterna.


FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, är en relationsteori som presenterades 1958 av den amerikanske psykologen Will Schutz.

Teorin framtogs i samband med Koreakriget då Schutz fick i uppdrag att undersöka varför grupper med lika utbildad personal med samma uppgifter fungerade olika effektivt. Schutz fann att skillnader i effektivitet berodde på arbetsgruppens inbördes relationer och medlemmarnas sätt att kommunicera.


Han delade in gruppens liv i tre faser:

1. Tillhörandefasen som beskriver den omogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om att tillhöra eller inte tillhöra en grupp. Medlemmen agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga gruppmedlemmarna för att se om hon/han kan acceptera de andra och bli accepterad av de andra. Individens behov är att känna sig tillräckligt betydelsefull för att tillhöra gruppen.

2. Kontrollfasen (rollsökning) som beskriver gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om vilken position individen har i gruppen. Medlemmen agerar ofta konfrontativt eller bevakande gentemot övriga gruppmedlemmar för att mäta sin egen och andras position i gruppen. Individens behov är att känna sig tillräckligt kompetent och att ha tillräckligt inflytande för att kunna påverka gruppen. Det som tydligast känns i rollsökningsfasen är kampen. Kampen om att få makt. Eller - för vissa - kampen för att slippa få makten.
Grupper i den här fasen är otrygga. De litar inte på varandra. Man gläds åt andras misstag och tillkortakommanden och belyser dem så ofta man får tillfälle. För att stärka den egna positionen. Detta beteende kan ta sig ytterst märkliga konsekvenser.

Ibland händer det märkliga att trasiga grupper i rollsökningsfasen som genom ett trollslag plötsligt enas. De blir starka, glada och alla konflikter och spänningar släpper. De har hittat förklaringen till sitt eget elände. De har identifierat Syndabocken...

3. Öppenhetfasen (samhörighet) som beskriver den mogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om relationer till övriga gruppmedlemmar termer hur nära respektive långt ifrån vill jag vara andra. Medlemmarna agerar öppet mot varandra och delger varandra känslor och tankar. Individens behov är att känna sig tillräckligt omtyckt av andra. Först i denna fas har arbetsgruppen full effekt för det arbete den är satt att utföra.


En grupp, enligt FIRO-teorin, utvecklas cykliskt det vill säga att gruppen måste passera alla faser i turordning. Om någon händelse inträffar som förändrar gruppen kan gruppens utveckling återgå till tidigare faser. Exempel på förändringar i gruppen kan vara att en medlem slutar eller tillkommer men också om gruppen utsätts för belastningar som den inte kan klara av själva.

Gruppmodellen bygger på en grundmodell som säger att alla mänskliga behov och beteenden kan beskrivas genom dimensionerna Tillhöra, Kontroll och Öppenhet.